Ett obalanserat Bonus-Malusförslag

Dålig tajmning för införandet
EU har beslutat att införa en ny metod för mätning av koldioxidutsläpp. Metoden för alla nya personbilar och lätta lastbilar kallas för Worldwide harmonized Light vehicles Test Procedure (WLTP) och ska införas efter den 1 september 2018. Regeringen skriver själva att det inte med säkerhet går att fastställa vilka effekter detta kommer att ha på utsläppsvärdet och sedermera på skatten. Trots det har regeringen räknat med att WLTP i genomsnitt leder till tio procent högre koldioxidvärden per kilometer jämfört med nuvarande system, vilket i sin tur leder till i genomsnitt tio procent högre årlig fordonsskatt. ACEA (fordonstillverkarnas organisation i Europa) räknar istället med en ökning mellan fem och 30 procent, dvs i värsta fall ökar den årliga fordonsskatten med ca 30 procent.  

-Att sjösätta ett bonus-malussystem 1 juli 2018 två månader innan WLTP-systemet är på plats riskerar att få oanade effekter. Regeringen bör tänka om och flytta fram införandet till dess att vi vet vilka värden den nya testcykeln ger och vilka konsekvenserna blir. Annars är risken stor att det skapas stor förvirring och osäkerhet innan vi vet vilka effekter WLTP i kombination med ett Bonus-malussystem leder till, säger Bertil Moldén, vd för BIL Sweden.

Systemet leder till dubbla skatteeffekter
-Ett Bonus-malussystem ska premiera bilar med låga utsläpp och straffa bilar med höga utsläpp. Regeringens förslag är så offensivt att det kommer att höja fordonsskatten för de allra flesta bilägare. Ett trovärdigt Bonus-malussystem ska bygga på att bonusdelen och malusdelen är lika stora. Till det ska vi lägga till de skatteeffekter som den nya testcykeln inom EU medför. Vi får alltså två skattepåslag här. Dessutom så bör man också beakta den indexering av drivmedelsskatterna som regeringen redan har infört. En svensk bilist är överbeskattad redan idag och med detta maluspåslag så ökar det totala skattetrycket ytterligare, säger Bertil Moldén. 

Riskerar att dämpa förnyelsen
- BIL Sweden har varit kritiska till att malusen förhöjs under de tre första åren och har istället föreslagit att malusen tas ut på fem år eller fler. Fordon som har en förhöjd fordonsskatt de tre första åren kan bli relativt sett attraktiva efter tre år när fordonsskatten blir lägre. Trots det har regeringen valt att ha kvar denna märkliga treårsmodell. Systemet ska se till att vi får fler miljöbilar i Sverige, men tvärtom riskerar förnyelsen av fordonsparken att dämpas vilket är kontraproduktivt. Vi hade gärna sett att förslaget utformas så att det premierar en ökad utskrotning av de äldsta bilarna. Det hade ett Bonus-malussystem där malusen även omfattade äldre bilar, som BIL Sweden tidigare föreslog, bidragit till. Detta hade även bidragit till andra samhällsmål då till exempel en gammal bil släpper ut lika mycket hälsovådliga avgaser som hundra nya. Vi vet sedan tidigare att det inte behövs så mycket medel för att stimulera en snabb utskrotning av de äldsta bilarna. Exempelvis skrotades 25 000 bilar under en dag sommaren 2007 när den tillfälliga skrotningsersättningen uppgick till 4000 kronor, fortsätter Bertil Moldén.

Höj bonus och ta hänsyn till transportnyttan
-I regeringens nya förslag sänktes den allra högsta bonusen från 60 000 kronor till 45 000 kronor. Det är anmärkningsvärt då incitament behövs på denna nivå speciellt med tanke på de skattehöjningar regeringen föreslår. Dessutom är det förvånande att förslaget inte tar hänsyn till transportnyttan. Det är inte rimligt att en personbil för två personer omfattas av samma malusregler som en minibuss för nio personer, avslutar Bertil Moldén.

För mer information kontakta Bertil Moldén 070-638 65 31.