Det är bråttom med beslut för transportsektorns elektrifiering

BIL Sweden skriver idag, tillsammans med flera organisationer, i Ny Teknik om vikten av styrmedel och vilka åtgärder som krävs från politiken för att elektrifieringen ska gå i den takt som krävs för att nå klimatmålen. Läs artikeln på Ny Tekniks hemsida här.

I dag publicerar Energiföretagen Sverige publicerar en tidslinje för elektrifiering av transportsektorn. Nu måste förutsättningarna för elektrifieringen komma på plats, och det är bråttom om vi ska nå målen, skriver organisationerna.

En tredjedel av Sveriges nationella koldioxidutsläpp kommer från transportsektorn. Därför har branschorganisationerna för flyget, sjöfarten och vägtransporterna tagit fram ambitiösa färdplaner för att ställa om till fossilfrihet, inom ramen för Fossilfritt Sverige.

Färdplanerna visar att elektrifiering är en av de viktigaste åtgärderna. Nu måste förutsättningarna för att klara detta komma på plats, och det är bråttom om vi ska nå målen. Det visar den tidslinje för elektrifiering av transportsektorn, som Energiföretagen Sverige publicerar i dag.

Sverige ligger långt framme i klimatomställningen och elektrifiering sker på bred front, när fossila bränslen byts mot el. Även i transportsektorn har omställningen börjat, men fortfarande står den för en stor andel av Sveriges nationella utsläpp och är starkt beroende av fossila bränslen.

Enligt färdplanerna som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige kan både vägtransporter, sjöfart och flyg ställa om till fossilfrihet senast år 2045. Redan om 10 år ska utsläppen från väg- och sjötransport ha minskat med 70 procent enligt de nationella målen. Vi är övertygande om att det går, bara rätt förutsättningar kommer på plats i rätt tid.

Tillgången till fossilfri el är en förutsättning för omställningen av hela transportsektorn. Dels behövs el för laddning av batterier, dels för vätgasproduktion som kräver mycket el. Även produktion av biobränslen behöver fossilfri el.

Förutom att det behöver finnas fossilfri elproduktion i tillräcklig omfattning måste vi kunna lita på att elen når fram till laddstolpen eller vätgasanläggningen, för att investeringarna ska ske. Det kräver omgående satsningar på elnäten, både i form av utbyggnad och effektiv användning av befintliga nät, bland annat genom ökad flexibilitet.

Vi har alla medverkat i Energiföretagens arbete med att tydliggöra och tidsätta hur transportsektorns omställning kan bli möjlig med hjälp av elektrifiering.

För att omställningen ska kunna göras i tid har även biobränslen och transporteffektivisering stor betydelse, men detta arbete fokuserar på just elektrifieringen. Det har resulterat i den tidslinje för en fossilfri transportsektor som publiceras i dag.

Tidslinjen är en av flera tidslinjer som har tagits fram. Den visar hur transportsektorn snabbast möjligt kan få rätt förutsättningar, vad som behöver göras, när det behöver göras och vem som behöver agera.

Vi ser också att tidslinjen är ett viktigt inspel till både Elektrifieringskommissionens arbete och arbetet med att ta fram en elektrifieringsstrategi för Sverige.

Vi är redo att göra de satsningar som förväntas från vår sida. Men vi behöver hjälp från politiken med rätt förutsättningar för att få omställningen på plats i tid.

För att elektrifieringen av transportsektorn ska vara möjlig behöver framför allt regeringen agera inom flera områden, för att säkra att det svenska energisystemet kan tillgodose transportsektorns framtida behov:

• Tiden för tillståndsprocesser och markåtkomst för elnät måste kortas betydligt. Därför har Energiföretagen tagit fram en särskild tidslinje för just detta. Den visar att arbetet med kortare och effektivare processer måste påbörjas omgående.

Redan i år, 2021, behöver regeringen genomföra förslagen från utredningen Moderna tillståndsprocesser för elnät, införa ett tydligt slutdatum för överklagan av koncessionstillstånd samt förtydliga Energimarknads­inspektionens och Länsstyrelsernas uppdrag vad gäller att väga in systemperspektivet i sin bedömning vid beslut om kabel- och luftledningar.

• Utfallet från Elektrifieringskommissionens arbete kommer att få stor betydelse för att utbyggnad av elvägar, laddinfrastruktur och vätgasproduktion ska finnas på plats i tid så att transportsektorn kan nå klimatmålen.

Regeringen behöver därför skapa rätt förutsättningar för ett robust elnät – där bland annat intäktsregleringen behöver ses över och anpassas så att den stärker Elektrifieringskommissionens förslag och den elektrifieringsstrategi som tas fram inom regeringskansliet.

Ett av hindren för ny elproduktion är utbyggnaden av stamnätet, där Svenska kraftnät behöver genomföra ett systematiskt, brett samarbete med samhällets olika aktörer kring planering och prioritering av stamnät och elnätskapacitet.

• Bussar, lastbilar, fartyg och flygplan körs alla internationellt, och en kommande elektrifiering måste fungera oavsett var de körs. Standardisering av infrastrukturen kommer att påverka hur det svenska energisystemet ska byggas ut framöver för att kunna tillgodose framtida behov.

Därför behövs en diskussion på EU-nivå om standardisering av infrastruktur för fossilfria transporter, exempelvis tekniska krav på vätgasinfrastruktur och snabbladdare. Detta bör inledas omgående, absolut senast i slutet av 2021.

 

Förutom att energibranschen behöver rätt förutsättningar för att kunna möta en framtida ökad efterfrågan på fossilfri el måste transportsektorn få ytterligare förutsättningar på plats i tid. Några av de förslag som presenteras i tidslinjen är:

• Ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda och föreslå ett mål för utbyggnadstakt för laddinfrastruktur, här bör även sjöfarten inkluderas. Myndigheten bör också analysera om det behövs finansiella stöd för att skynda på utvecklingen.

Det kan exempelvis ske genom en ökning av det Klimatkliv som Naturvårdsverket administrerar. Det är viktigt att uppdraget tar hänsyn till att utbyggnaden av laddinfrastruktur för personbilar och tunga transporter samordnas, så att vi får en tydlig utrullningsplan som omfattar både nationell, regional och lokal nivå. 

• Regeringen bör senast 2022 ge Energimyndigheten i uppdrag att stödja utveckling av, och forskning om, elektrobränslen för att på ett mer kostnadseffektivt sätt få fram tekniker och metoder för att framställa elektrobränslen till framförallt flyg och sjöfart, men även till vägtransport och arbetsmaskiner.

• Flyget kommer att elektrifieras på kortare sträckor och kräva stora mängder el för framställning av vätgas och elektrobränslen för längre distanser. Nyckeln till flygets gröna omställning vilar i hög grad på tillgången till fossilfri el. Förutom att stötta utvecklingen av el- och vätgasflygteknik bör regeringen utreda vilka nödvändiga investeringar som krävs på Sveriges flygplatser samt komma med en tydlig handlingsplan. Utredningen bör tillsättas senast 2025, gärna tidigare. 

Vi vet att regering och riksdag har höga förväntningar på transportsektorns omställning. Satsningar på elnäten och hinderröjning för elproduktionen är en förutsättning för detta, liksom övriga åtgärder vi presenterat i tidslinjen. Det är dags att skrida till verket!
 

Gunilla Andrée, tf vd Energiföretagen Sverige

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige

Jessica Alenius, vice vd BIL Sweden

Fredrik Larsson, miljö- och klimatansvarig Svensk Sjöfart

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen